Västsvenskas distriktslag på flicksidan var på förhand tippade att gå långt i SM-spelet för F04, och de levde verkligen upp till de förväntningarna när laget tog sig hela vägen till finalen.
Lerum hade två nuvarande spelare med i årets distriktslag i Lina Engström och Linn Löberg, båda i FBC Lerums damlag. Dessutom fanns också Minni Björsander med som har FBC Lerum som moderklubb men som för ett par säsonger sedan valde att gå till Landvetter.
Det har varit långa förberedelser i och med att SM-spelen flyttades fram från januari till oktober. Förberedelser som Västsvenska hade nyttjat på bästa sätt säger Lina Engström.
– Vi hade förberett oss under en lång tid. Truppen togs ut tidigt vilket gav oss tid till att skapa en stark grupp som skulle presterar innebandy på en hög och bra nivå som samtidigt skulle ha en bra sammanhållning utanför. Vi har haft träningar en gång i veckan och tränat på detaljer. Vi har även haft träningshelger och träningsmatcher för att mäta oss med andra lag och se vart vi ligger, samtidigt som vi har jobbat på lagsammanhållningen med lagaktiviteter utanför. Efter att ha förberett oss länge och varit medvetna om att vi står med en stark trupp var förväntningarna höga. Vi alla var överens om att det var vi som skulle slåss om guldet.
Västsvenska var placerade i en fyrlags grupp tillsammans med Västernorrland, Gästrikland och Skåne. I de två inledande matcherna mot Västernorrland och Gästrikland stod Västsvenska för starka prestationer och vann relativt klart (6-2 och 10-0).
– Vi går in med riktigt hög energi och spelmässigt tycker jag att vi var väldigt överlägsna i båda matcherna. Sedan lyckas vi även trycka in sammanlagt 16 mål medan vi bara släppte 2 bakåt vilket helt klart speglar matchbilderna, säger Linn Löberg om starten på SM.
Därefter väntade en gruppfinal mot Skåne, en match som blev både tajt och målsnål.
– Matchen hade en hög intensitet och det var två lag som båda ville vinna till varje pris. Jag tycker att vi har en del övertag trots att Skåne stundtals tog över matchen lite. En målsnål match trots mycket chanser åt båda håll, men vi drar det längsta strået och går värdigt ut som vinnare i både matchen och gruppen, sammanfattar Linn.
Gruppsegern innebar kvartsfinal mot Dalarna, en match där Lina klev fram och visade vägen med två mål och en assist i 3-2 segern.
– Känslan av att få kliva fram i en sådan viktig och avgörande match är självklart magiskt. Man tränar för att få spela sådana matcher som dessa, så det är stort och betyder väldigt mycket. När man blir levererad så fina lägen av laget så skall dom sitta i nätet, säger Lina om att bli matchvinnare.
Det fortsatte med tajta och jämna matcher när man i semifinalen lyckades avgöra med mindre än minuten kvar och vinna med 3-2 mot Västmanland.
– Det var en del nerver både inför men även under matchen då inget lag någonsin ledde med mer än en boll. Vi går även lite för mycket själva med bollen vilket stundtals straffar oss. Turligt nog får vi ett powerplay med dryga minuten kvar där Moa kliver fram och hänger dit den! Jag tycker dock vi är i helhet det starkare laget i och det är det jag tror gör att vi vinner matchen, anser Linn.
Storstadsmöte i finalen när Stockholm väntade efter deras förläningsseger i semifinalen mot samma Skåne som Västsvenska tidigare hade slagit.
– Vi var extremt taggade då detta är något vi verkligen strävat och längtat efter så sjukt länge, säger Linn om tankarna inför matchen. Lina fyller i.
– Självklart var det nervöst. Att möta en storstad som Stockholm som tidigare vunnit flera år i rad är stort. Men vi bestämde oss tidigt för att det inte skulle spela någon roll för vilket lag som skulle stå på motståndarsidan. Vi skulle fokusera på oss. Två duktiga lag som skulle möta varandra skulle bli bra innebandy.
Tyvärr åkte Västsvenska på en tuff start med ett tidigt underläge 0-3.
Linn om inledningen av finalen
– Alla var ganska stressade och det var mycket olika tankar på bänken. Vi ville bland annat få upp energin och ha mer precision i våra avslut samt sluta ge Stockholm, vad jag tycker är ganska billiga mål. En boll som studsar i sarg och in framför mål, ett långskott med mycket trafik på vår egen kasse samt två likadana powerplaymål. I tredjeperioden går vi ut och faktiskt gör det vi sa att vi skulle göra vilket gör att vi vinner den med 2-0, vilket jag tycker är oerhört starkt gjort av oss.
Lina – Vi hade för stor respekt och det vi pratade om innan, stämde inte överens med det vi gjorde på plan. Vi pratade mycket om att fokusera på att sätta avsluten och använda oss av vår press vid rätt tillfälle. Motståndet var tekniskt så vår egna höga press var inte lika effektiv. Därav skulle vi fokusera mer på att läsa av läget när vi skulle pressa. Andra perioden slutade 0-2 till Stockholm. Vi var fortsatt tvungen att ändra på något. Prestationen blev bättre än de andra vilket resulterade till att den tredje perioden slutade 2-0 till oss.
Trots slutforcering i sista perioden så nådde Västsvenska inte hela vägen utan det blev tillslut en silvermedalj för tjejerna med hem mot Västkusten, något som de trots allt är ganska nöjda med när de ser tillbaka på turneringen.
Linn – Jag är ganska nöjd med min egen insats och extremt stolt över lagets insats! Trots att vi kanske inte alltid fick till det spelmässigt så är vi ett grymt lag med en sammanhållning och vilja som är ovanlig att se. Det var sjukt häftigt att springa in på plan i en SM-final, se så mycket stöd på läktaren och möta ett så bra och tufft motstånd tillsammans med ett så fantastiskt lag. En otrolig upplevelse som jag sent kommer att glömma, avslutar Linn om SM-turneringen.
Lina – Vi siktade mot ett guld, men det slutade med en annan färg på medaljen/bucklan. Självklart är det enormt tufft och vemodigt att vara så nära och snubbla på sista steget. Det kommer kännas ett tag, men med all rätt för om vi inte hade varit besvikna är det något som inte stämmer. Men ett SM silver är inte dåligt. 2:a i Sverige! Jag är enormt stolt över lagets resa. Jag vet inte riktigt hur jag kan beskriva känslan, men det var fantastiskt. Vi gav verkligen allt. Vi hade kul och njöt. Vi slet som djur för varandra och vi trodde på oss som lag. Vi kanske inte är det nu, men när vi kollar tillbaka på denna tid så ska vi vara enormt stolta. Vi gav allt. Om jag ser till min egna insats tycker jag att den både var bra och mindre bra. Hade som egna mål att leverera poäng, njuta, älska läget och bidra med allt till laget för att skapa så goda förutsättningar för ett guld. Jag njöt och älskade det, jag levererade poäng, men det skulle gjorts mer och så hade jag önskat i efterhand att jag släppte taget tidigare än kvartsfinalen. Erfarenheter som jag tar med mig är att älska lägen som dessa. Tajta och tuffa matcher som är avgörande, som skapar nervositet. Det gäller bara att älska de situationerna så går det vägen. Jag är enormt tacksam för att fått ha gjort denna oförglömliga resa med detta grymma lag, det betyder väldigt mycket! Även väldigt tacksam för allt supporter stöd hemifrån som var med oss på läktarna och från killarna som stöttade oss.
Nu är det tillbaka till vardagen i FBC Lerum för tjejerna där det redan idag väntar bortamöte mot IBK Kungälv i division ett innan man på lördag spelar hemmamatch mot Guldheden i Lerums arena kl 14.00
