Trots att vi knappt påbörjat höstsäsongen så har vår Victor Johansson precis varit iväg på landslagsuppdrag på andra sidan Östersjön där han representerat vårt U19-landslag i dubbla landskamper. Spelare födda 2004 och 2005 var uttagna där målet är VM som stundar nästa år i Danmark.
Som sagt, en period i juli där många fokuserar på fysisk status och där sekvenserna med boll och klubba ofta är bortprioriterade. En speciell tid att spela innebandy på, vilket Johansson intygar.
– Det är helt klart speciellt, inte rört klubba och boll på tre veckor. Så det är helt klart svårt till en början. Men kul att få lira lite innebandy igen efter det långa sommaruppehållet.
Hur var förväntningarna inför?
– Första gången vi träffas på detta sättet med denna gruppen med enbart 20+2. Så handlar om att alla ska hitta sin plats och bli bekväma med den. Två matcher mot Finland där förväntningarna helt klart var höga. Speciellt när det är Finland som står på andra sidan. Men förväntade mig extremt högt tempo och en mäktig upplevelse.
Man åkte båt sent under måndagskvällen för att sedan, väl på plats, genomföra två träningar under tisdagen.
– Första träningen var fokus enbart på att komma igång efter en lång båtresa. Medans andra träningen var mer att spela ihop oss i femmorna. Intensivt pass med mycket fokus på kontring och presspel.
Under onsdagen så genomfördes en träning, men även en match mot Finland. Det blev en målrik historia där hemmanationen Finland vann med 13-11.
– Tycker att vi börjar väldigt starkt i de första fem-tio minuterna, men att det sedan är ställningskrig under hela matchen. Vi skapar egentligen fler farliga lägen än finnarna men dem är extremt effektiva medan vi är lite för ineffektiva. Mycket hawaii spel och inte alls mycket kyla och uppställt anfallsspel.
Johansson matchades i en femma med Pixboduon Daniel Kalentun och Gustav Lindberg, men även Jens Rasmusson och Hannes Christiansen. Hur fick man då spelet att funka?
– Svårt att säga med det hawaii-spel som blev. Utöver det tycker jag att vi får in ett bra presspel under stora delar av matchen, men att vi möjligtvis brister lite mer med bollen. Lite för mycket ”springa skjuta” skulle jag påstå.
Den andra matchen spelades under torsdagen. Där fick Sverige revansch och vann till sist på straffar.
– Inför match två snackade vi alla ihop oss lite och gjorde små justeringar i vårt försvarsspel som visade sig fungera direkt. Vi får in en mer kontrollerad press och kan hålla finnarna bättre på utsidan än i första matchen. Med boll är den stora skillnaden att vi stundtals har kylan att lugna ner det och få ett kontrollerat anfallsspel istället för ”springa skjuta” innebandyn.
Johansson hamnade i den matchen i en ny kedja när Sverige roterade och var desto mer nöjd med sin insats då.
– Tycker att jag gör en bättre match än i match ett. Vinner mycket dueller och vågar även mer än i första matchen. Jag uppfattar mig själv som lite småstressad i match ett. Mer kyla i mitt anfallsspel och fina kombinationer i uppspelen.
Vad tycker du ni fick för svar under dom här dagarna?
– De små justeringar vi gjorde i vår höga press var den stora nyckeln för oss i match två, så det är absolut en av grejerna vi verkligen fick ihop. Gruppen fortsätter och kommer tajtare och tajtare för varje dag. Samtidigt som att jag även tycker att kontringsspelet blivit en aning bättre än sist på Bosön. Anser att vi helt klart är på rätt väg mot VM.
