Lelle hyllar sitt lag efter derbysegern

503

Lelle, vilken är din första reflektion efter suddensegern mot Floda?
– Jo, först vill jag tacka för det fantastiska stöd som FBC:s supportrar bjuder på. Helt underbart! Sedan vill jag hylla spelarna i laget. Vilken fantastisk inställning de visar, vilket hjärta, vilken lojalitet och fighting-spirit.

Varför vinner FBC årets båda derbyn mot Floda?
– Floda är bra. Vi är bra. Och ett derby är alltid ett derby. Därför blir det så jämna matcher hela tiden. Kanske finns den där yttersta, yttersta spetsen hos oss. Därför vinner FBC i sudden två gånger om.

Hur känns det att ha segrat i dessa båda fighter?
– Jo du, det är klart att det är ”gött” som sjutton. Jag har den yttersta respekten för Floda, men man laddar ju som en tiger för de här matcherna och att då få gå segrande ur striden i så här högintensiva matcher värmer extra.

Var det aldrig aktuellt att ta ut målvakten i slutet av matchen i jakten på tre poäng och en eventuell kvalplats?
Det är så vanskligt… Vi hade bra press ändå och en liten felstuds kan innebära att det blir öppet mål för Floda om du tagit ut målvakten och därmed förlust och noll poäng istället för två poäng. Vi gick hårt för det i slutet ändå utan att göra den där sista riskfyllda megachansningen. Som det känns nu så var det ändå rätt, jag är stolt över tjejerna och sudden-vinsten. Det här laget har verkligen något stort på G. Jag vill verkligen hylla spelarna efter ytterligare en suddenvinst mot kommungrannen!

Ja, okej då. Du får chansen nu direkt. Sätt igång att hylla ditt gäng!
– Ja, vilket lag! Jag börjar med Lisa Thunell i målet, som sett till hela säsongen håller en räddningsprocent över 85. Det är jäkligt starkt i innebandy. Lisa motar flera farliga avslut från Flodas vassa skyttar även ikväll. Lisas kollega Monica Nilsson är den kanske lojalaste spelaren av alla i laget. Hon har så mycket värme att bjuda på och ställer alltid upp och peppar från bänken. Och när hon har spelat så har hon gjort det jäkligt bra, med vinster mot bland annat Burås och Walkesborg.

Dagens backpar Sara Grafström tillsammans med Sofia Duvander samt Annie Dristig och Steffi Borg Nilsson visade hur granithårda de är. Titta bara på Steffi som gått från Utvecklingslaget till att efter juluppehållet ta en startplats i division 2. Det är starkt! Det här är också spelare som aldrig ger sig, som trummar på och som är mycket spelskickliga.

Anfallarna verkade outtröttliga och det är de nog också. Emilia Johannesson, vilken krigare i kvällens match, benen gick obönhörligen bara vidare och vidare. Hon gjorde en snygg assist också, som plus utöver allt hårt jobb. Emma Lundblad, som i sin tredje match i division II gjorde två mål. Och i ett derby dessutom. Hur stort är inte det för en 15-årig tjej?! Emma var också en stark bollvinnare matchen igenom. Sofie Hultin spelade så klokt, vann massor med boll och hade flera giftiga skott. Dessutom är det underbart att höra hur Sofie peppar alla från bänken, alltid så positiv, så positiv.

Sandra Hawerman skapade målchanser på löpande band och gjorde, sin vana trogen, mål också, tre stycken dessutom. En talang utöver det vanliga, helt klart. Emma Kovacs klev fram när det som bäst behövdes och blev segerskytt. Och vilken back-checkare Emma är, alltid grym i hemjobbet. Elin Lundblad, som ikväll hämmades av sin skada, gav aldrig slaget förlorat och vid flera tillfällen är det bara millimetrar ifrån att Elin nätar i matchen.

Alexandra Johannesson, som fick den otacksamma rollen att vara inhoppare och avlastare i de båda kedjorna, gjorde också jobbet. Alex bidrar med så mycket rutin och spelade plus (2–1) i plus/minusstatistiken. Dessutom fanns skadade kaptenen Antonia Lundgren på bänken tillsammans med sjuka Sanne Kärrman. Hemma fanns Malin Granqvist, också hon sjuk.