Intervju med vår nye ordförande Pontus Larsson

343

I måndags valde årsmötet FBC Lerums nye ordförande och Pontus Larsson tar över klubban i klubben. Pontus Larsson blir FBC Lerums tredje ordförande efter Magnus T Carlsson och Märit Bergendahl och FBC Lerum fortsätter attrahera riktigt kompetenta ledare. Vem är då Pontus Larsson? En 28-årig lerumsbo som jobbar som Regional Operations Administrator på Asics och var FBC Lerums förste föreningsutvecklare men mer då?

Hur ser din idrottskarriär ut so far?

Jag spelade både fotboll och innebandy i unga år. Lade av med innebandyn i början av gymnasiet och fotbollen i slutet. Hade sedan några år där jag hellre tränade andra än mig själv, då jag bland annat var mycket involverad i FBC Lerum. Idag spelar jag fotboll i Div 6 och korpen. Innebandy i Div 2 och padel med polarna. Nästa träningsmål är ett swinrun.

Du har ju varit i högsta grad delaktig till var FBC är idag och senaste åren har det ju varit bl a valberedning. Hur har det arbetet varit?

Det har varit väldigt intressant. Vi har kört ”speeddating” med styrelseledamöter och andra nyckelpersoner vilken gör att att man snabbt får en bra inblick i vad som händer i föreningen. Förra säsongen var ett rejält valberedningsår där halva styrelsen hade aviserat att de inte hade för avsikt att fortsätta. I år har varit lugnare där vi kunnat bygga på sikt.

När kom förslaget om dig som ordförande upp?

Skulle säga att det var någon gång under säsongen 16/17.

Du måste berätta – hur gick tankarna där och då?

Då funderade jag mycket på om jag skulle kunna brinna för det strategiska föreningsarbetet på samma sätt som när jag jobbade i klubben. Med fler insikter och att se hur många personer det är som vill göra FBC Lerum bättre inspirerades jag till att ta uppdraget och nu känner jag mig riktigt sugen på att sätta igång!

Fotbollsföreningen Lerums IS har ju också föryngrat rejält på ordförandeposten. Kan vi se det som en trend?

Vi kan ju alltid hoppas. I valberedningsarbetet försökte vi hitta personer under 25 år till nyckelpositioner i klubben. Svaret många gav är att de ska plugga vidare, resa eller dylikt. Det gäller dock att inte ta det för givet – att det gäller alla unga personer – utan vi måste fortsätta ställa frågan. Framför allt är ju föreningslivet en grym plattform för att knyta kontakter, stärka sitt cv och skaffa erfarenheter för livet. Det bästa med föreningslivet tycker jag är att titlar och civil karriär kommer i andra hand. Här ställer alla upp för varandra.

Det ses väl annars som att styrelsearbete är rätt mossigt – eller vad säger du?

Stadgar, dagordning och verksamhetsberättelse gör väl inte att det rycker i brallan. Men att skapa rolig idrottsverksamhet åt barn och unga skapar meningsfullhet. Det är en adrenalinkick när bollen går i nät i ett allsvenskt kval. Det är det som är kärnverksamheten för en förening, tänker jag.

Hur kan man förändra bilden av styrelsearbete som mossigt?

Jag tror att det är viktigt att fokusera på varför det är vi håller på och jobbar ideellt. Som sagt: Det är för barnen och ungdomarna skull. Det är för att vi älskar sporten. Det är viktigt att lägga vår ideella tid på det som skapar mervärde och är roligt.

Vad ser du som dina topp-3-prioriteringar kommande säsong?

Jag skulle vilja sätta det sportsliga högt på agendan. Vidareutveckla och vidga sportgrupp, samverkan över i ungdomssektionen. Det händer spännande grejer på så väl herr- och damsidan i detta nu, inte minst på juniorsidandär några riktigt starka årskullar växer fram.
Öka kommunikationen och samverkan mellan grupperna. Hitta forum som ger utbyten och utveckling så att ledare får dela med sig av best practises.

Givetvis är Arenafrågan rolig. Hur arbetar vi marknadsmässigt med medlemmar, sponsorer, publik och andra intressenter för att fylla Arenan gång efter gång med våra arrangemang? Hoppas fler är sugna på den karamellen!

Om vi tittar 3 år framåt – hur ser FBC Lerum ut då om du får dina drömmar uppfyllda?

Då har klubben högst andel barn och ungdomar som fortsätter att idrotta till minst 18 års ålder. Lerums Arena är en destination där vänner och vänninor kan umgås och kanske till och med ta en Aperol Spritz innan matchstart.

Varifrån kommer ditt föreningsengagemang egentligen?

Jag tror att det är något som växer fram. Det är nog ingen som tänker ”nu ska jag satsa helhjärtat på en obetald fritid i Rydsbergshallen” och lägga 15-20 timmar i veckan där. Man börjar med något man tycker är skoj, sedan blir man biten och uppslukad av glädjen som finns och hur mycket man får tillbaka. För mig var det är få göra något hands on. Leda ett projekt från start till mål och se resultatet med egna ögon. Skenelägret, numera Camp Endorfin, har varit en sån grej för mig. Målbilden om att samla alla i klubben på samma träningsläger och senare, ett par år senare, lyckas knö drygt 400 i Marks kommuns aula inför buller och bång. Det är skoj!