En oneliner från en tränare i kampsport, alldeles tydligt en människa som förstår sig på sakernas ordning.
Det finns en motsatt känsla till allt, eller hur? Mot den sprudlande glädjen står den djupa sorgen, mot en proppfull dag med idel måsten står en semesterdag med den allra blankaste agenda. Det behövs nog, kontrasterna som förstärker och fördjupar. Vilan är aldrig så skön som när den föregåtts av något helt annat.
Okey då, nu vet vi detta. Då behöver vi (exempelvis) inte jaga det behagliga, bekväma och lätta hela tiden, vi kan i stället tänka oss att pressa oss lite i vetskapen om att kontrasten, den ljuvliga vilan och tillfredsställelsen av att ha genomfört ett riktigt grispass väntar bortom hörnet. Då behöver det inte vara kul för det ska vara kul.
Edde tycker det är kul, oavsett och alltid! Edvin är en positivgeneral och dessutom mycket intresserad av hård träning. Det är ju en alldeles oemotståndlig kombination förstås. I julas tror jag att jag skymtade ett neutralt ansiktsuttryck efter en tids sjukdom, i övrigt har jag inte sett unge herrn med något annat än ett leende i ansiktet.
Under ett pass för någon vecka sedan inledde vi våra löpintervaller med olika typer av burpees. Edde flög genom luften som Batman, helt galen satsning varje gång. Jag nämnde något om positionen i lite lugnande ordalag men han var långt bortom sans och måtta.
– The closest thing to cracy, sjunger Katie Melua. Fattades kanske inte allt men en härlig syn var det.
