Fysbloggen

157

27 maj 2015

Att lära sig är en resa…

… säger Martin Ingvars som är hjärnforskare på Karolinska. Jag cyklar upp för Hallsåsbacken med ett knippe koner i handen. Spelarna kör rörlighet efter uppvärmningslufsen, på dagens agenda står löpning i långbacke.
Första konen placeras vid 500 meter från start och fjärde vid 750 meter, backen sluttar svagt uppför men lutningen tilltar lite förrädiskt allteftersom. – Kan bli spännande, tänker jag när jag cyklar ner till pojkarna igen.
Alexander Johansson har anslutit till truppen, vi träffades i tisdags, pratade lite och testade styrkeövningar. En träningsvillig pojk som passar bra med oss, konstaterade jag efteråt.
Spelarna börjar löpa. En backe både tar och ger, det blir tydligt mot toppen av stigningen, lite inledande optimism tar ut sin rätt hos några. – Är det åtta kvar, muttrar någon, jag kommer att hata det här!
Intervall efter intervall, det bildas små naturliga grupper efter löpstyrkan för dagen, jag springer upp och ner i den övre delen av backen och gastar i vanlig ordning. I övrigt råder tystnad.
Inför tredje omgången, alla är rejält trötta. Det flesta befinner sig i sitt inre rum med lite tomma ögon men ingen har en tanke på att vika sig. När jag meddelar att sista setet endast består av två intervaller, tittar spelaren som hatade hårt efter första på mig…
– Nänä, nu kör vi tre!


21 maj 2015

Det syns i ögonen

Jag heter Staffan Hjalmarsson och har den stora förmånen att träna tillsammans med vårt allsvenska herrlag. Dessutom får jag bestämma omfattning och utformning under våren och sommaren, så det är ingen måtta på glädjen. Jag kommer, då och då, att berätta lite vad vi gör, hur det känns, hur bra det går och kanske ibland något helt annat. Häng med!

Kick off i måndags och tester och genomgångar under tisdags- och torsdagsträningen, nu är vi äntligen igång! På väg hem från Stonehill i tisdags efter bland annat ett uthållighetstest, funderade jag lite på vad som motiverar oss att göra vårt allra bästa, att fortsätta kämpa fast kroppen säger åt oss att det får räcka. Någon sa att motivation är det som får oss att investera vårt engagemang i en utmaning. En fin beskrivning, tycker jag.
Precis där står vi nu, spelarna och alla vi andra runt laget. Vi står framför en utmaning och har bestämt oss. Vi säger JA! Vi ska investera så mycket engagemang över sommaren att vår snabbhet, styrka, balans och uthållighet avgör matcher i allsvenskan. Vi ska ge oss själva det försprånget framför de andra lagen. Dessutom ska vi ha riktigt kul under tiden.

Tillbaka till rubriken, hur vet jag förresten att vi har bestämt oss, att vi säger ja?
Det syns i ögonen.